Livet består för tillfället mest av ögondroppar, immunförsvarshöjande pasta och skyddskrage. Att ha koll på kissen, se till att han mår bra och inte gnuggar sig i ögonen. För ja, eftersom jag är hemma så får han på dagtid stunder utan krage för att kunna putsa pälsen och må bra.

Lava och jag huserar i vardagsrummet. Jag har bäddat i soffan för att kunna hålla koll på honom nattetid. Normalt gillar han ju att sova uppe på garderoben i vårt sovrum, men krage och katthopp är ingen bra kombo. Nu har ju jag normalt ingen bra nattsömn på grund av min värk men visst blir den ytterligare lite knasig när jag vill ha koll på liten Röd. Jag vill helt enkelt att ha ska ha det så bra det bara går. Kalla mig pjoskig men för mig är mina katter oerhört betydelsefulla och då jag ser dem som fullvärdiga familjemedlemmar så ser jag naturligtvis till att ta väl hand om dem. Jag tokälskar dem helt enkelt! 

Bisquit växer så det knakar. Hon trivs jättebra och hon får till och med ligga och sova i sängen samtidigt som Nikita. Och hon är fortfarande vansinnigt söt! 

Nackdelen med en katt med solid mörk päls är att allt damm syns på henne.

Busted!

Regnigt och blåsigt.Det känns faktiskt som om det blivit höst så här i slutet av maj.. 

Bästa botet för det grå och kalla stavas kattungegos.

Hedvig och Lokes ungar har nu blivit tio och en halv vecka. 

Det är full rulle vill jag lova!

Den här söta kakan! 

Hon (Bisquit) är pussvänlig och mjuk.

Och väldigt charmig.

Hennes syskon är även de otroligt charmiga och jag skulle gärna lägga beslag på hela bunten!

Det är en sådan läkande glädje att umgås med dessa små.

Värme i hjärtat och endorfinrus i kroppen.

Man borde kunna få kattgos på recept!

Tur att jag har mitt fyrbenta entourage.
Snart en fyrklöver!

I dag är det internationella fibromyalgi-dagen. Och även den internationella ME-dagen. 

Två kroniska sjukdomar som påminner mycket om varandra men även har olikheter.

Ofta varierar det från person till person vilka problem och symtom man har. 

Gemensamt för båda är den enorma tröttheten som inte går att vila bort. På sätt och vis är trötthet fel ord, utmattning är mer beskrivande. En utmattning som inte går att vila bort. 

Enkla vardagssysslor som är självklara för de flesta innebär en stor ansträngning för en fibro-/ME-patient. Stiga upp ur sängen. Duscha. För att inte tala om att tvätta håret. Umgås med folk, speciellt i större sällskap. Att föra en konversation. Hänga tvätt. Läsa och följa ett recept.

Värk, hjärndimma, svårighet att hitta ord, komma ihåg saker, ljud- och ljuskänslighet, illamående, huvudvärk, fumliga händer, förlorad styrka är några av mina dagliga följeslagare. Och den där oövervinneliga utmattningen. 

Ganska ofta får jag höra att det blir nog snart bättre. Ibland får jag höra att det inte är en riktig sjukdom. Jag vet att det oftast beror på att folk vill väl eller att de helt enkelt är okunniga. Men visst är det ledsamt att höra. Som om jag hade mig själv att skylla. Om jag bara inte kände efter så noga, har också ord som hoppat ur munnen på oinsatta.

Med tanke på att jag haft mitt onda i snart 20 år så kan jag min kropp rätt så väl vid det här laget men trots det så händer det att jag överskrider mitt "orkes-kapital" och kraschar. Jag har testat flera olika läkemedel, jag har rehabbat, jag har tränat mer, jag har tränat mindre, jag har lagt om kost, jag har testat olika kosttillskott. Jag kan KBT och ACT och jag är inte rädd för min smärta.  

Jag önskar inget hellre än att bli piggare, ha mindre ont eller helt enkelt bli helt frisk! Jag har tusen idéer, kvalitéer, massor av kunskap och tusen ton vilja. Tyvärr har jag en kropp som sätter stopp för mycket av detta. 

Förutom alla fysiska symptom så innebär dessa sjukdomar andra begränsningar. Framför allt det sociala livet har fått sig en rejäl känga. Jag som egentligen är en social typ som älskar att nätverka och umgås med folk mäktar helt enkelt inte med detta längre. Att tacka nej till olika sammankomster, umgängen och liknande innebär tillslut att folk slutar höra av sig. Jag har definitivt blivit många erfarenheter rikare och vet numer vilka jag kan räkna som mina vänner. Bekanta har jag gott om men de där som fortfarande hör av sig för ett snack, en fika eller en promenad i alla enkelhet är ingen stor skara. Men de är desto mer värdefulla och jag är grymt tacksamma för att ha dem i mitt liv! Hjärta er!!! 

Vill du lära dig mer om fibromyalgi och ME så är det bara att klicka! 

Tack för att du tog dig tid att läsa!

Och nu ska jag vila en stund, för den koncentration som krävdes för att skriva detta inlägg har gjort mig både yr, illamående och darrhänt. Men jag älskar att skriva och det är en av de saker som ger mig glädje, även om det krävs en hel del koncentration och ett uppallrat läge i soffan då jag inte klarar av att sitta som en normal människa vid datorn. 

#ME
#fibromyalgi

Han har gjort det igen! 

Vasastadsbon Per Åke Jansson – mannen som vet allt om David Bowie – har gett ut ännu en bok.
Givetvis handlar även denna bok om ikonen, musikern och människan Bowie. 

I dag är det bokrelease på Butchers Hook i MOOD-gallerian. 
Jag var inte först, men väl god tvåa, med att lägga beslag på ett signerat exemplar.

"Han skapade sin stil, han framförde musiken med stil och han levde med stil.
Han till och med dog med stil.

Stilen kallas David Bowie." / Per Åke

Och jag kan varmt rekommendera ett besök på Butchers Hook! Personligt, trevligt och med hjärtat i östra London. Bara det! 

"Butchers Hook är det lilla varuhuset för den moderne gentlemannen.

 Vi erbjuder ett dynamiskt utbud av exklusiva accessoarer och njutningsprodukter.

 Vi tror på kompromisslös kvalitet och omfamnar varumärken med en spännande historia." 

Och nu blir det reklam!

Inte för att jag får något för det utan för att jag helt enkelt tokdiggar produkterna.

Jag har egentligen ganska så taskig kvalitet på naglarna. De skivar sig, går av och brukar se allmänt risiga ut.Men nu har jag sedan någon månad tillbaka använt mig av lack från Essie. Och mina naglar är hur snygga som helst!

• Jag grundar med Essie's Grow stronger – stärkande underlack.

• Sedan två lager av Cabana Boy – min favvofärg för tillfället (ett stort plus för den bra och lättarbetade borsten som gör att det är superenkelt att måla snyggt).

• Avslutar med överlacket Gel Setter – som gör att lacket sitter kvar utan att flagna (gellack som ger glans och bra hållbarhet).

Mycket nöjd att ha hittat rätt i nagellacksdjungeln.

Mitt fredagstips helt enkelt.

I sommras så letade jag efter återförsäljare av det franska märket La Roche Posay. Jag hamnade uppe på Valhallavägen hos Militus Medical som säljer massor av bra produkter för oss med känslig hy. Under sommarens soliga dagar så har jag använt solprodukter från La Roche Posay och varit mycket nöjd. Jag har även övergått helt och hållet till LRP vad det gäller ansiktsprodukter – CC-kräm, ögonkräm, ansiktskräm, tvättgelé. Jag är så nöjd! Jag har fått fin hjälp i butiken att hitta rätt produkter och de senaste månaderna har jag inte varit kliig och röd en enda gång! Dessutom tycker jag att LRP har vettiga priser på sina produkter. De ligger i mellanklass och är dryga – och framförallt håller de var de lovar. Mig passar de alldeles utmärkt! 

I dag blev det ett besök på Öfvre för att komplettera mitt LRP-innehav. Östermalm bjöd på fint väder, vackra fasader och fiffiga skyltar. Ni vet väl vad den gula skylten syftar på för ställe!? Ledtråd: tunnelbanestation Stadion. 

Och jag konstaterade att mina skor matchade underlaget väl.

Från Östermalm till Södermalm. Där mötte jag upp maken för en liten runda. Kikade in på Lakritsroten på Hornsgatan som hade en stilig svart katt utanför dörren. 

Och så blev det ett besök på Gamla Amsterdam.Där köper man stans godaste Gouda! Väl hemma blev det en sen ost- och brödlunch. Med påföljande siesta.

Livet är gott!

* Den gula skylten visar naturligtvis vägen till Kungliga Musikhögskolan!

Söndag, sovmorgon och sänghäng.

Långsam frukost med tidningsläsning vid frukostbordet.

Självklart i sällskap av liten Röd.

Tillbaka till sängen för mer kuddsnack. Drottningen bjöd på oändlig kärlek och varm närvaro. Som alltid.

Testar ny medicin sedan några veckor tillbaka och kan konstatera att äter man kortison så behöver man inte fundera på Botox. Funkar som värsta rynkutfyllnaden! Funkar dock inte lika bra på mörka ringar under ögonen. Alla positiva effekter välkomnas, och då syftar jag inte på reduceringen av rynkor i första hand. Den är oväsentlig i det hela. 

Nu gäller det att kämpa vidare med rätt kosthållning – ren mat, bra produkter, mycket vegetariskt – för att inte bli helt rynkfri! 

Tacksam för att jag hittat min alldeles egen Doctor House i min nye läkare Gabriel! 

Och det fantastiska höstvädret fortsätter!

Kan man bli annat än glad av de vackra färgerna, solskenet och den klara luften!

Handlade lite lördagsgodis nere på Hemköp. Raw ball-mixen från GoGreen är praktisk (du behöver inte köpa en massa olika ingredienser)! Bara att tillsätta lite vatten tillsammans med innehållet och mixa. Ikväll ska bollarna rullas i hampafrön. 

Testade även GoGreens nya smoothie. Mjölkfri – gjord på nötmjölk. Gick hem både hos mig och sonen. Framförallt gillade jag den lena smaken och att det inte är så söt. Bara fräsch! Extra roligt att det är vår trevlige före detta granne Jacob Wismar som har varit med och tagit fram ett gäng jysta produkter tillsammans med Lantmännen.

Hittade ett gäng ekologiska kryddor från Urtekram till väldigt bra pris. Bland annat lakritsrotpulver. Så förutom bollar rullade i hampafrön så lär det rullas även i lakritsrotspulver ikväll. Så blir mitt lördagsgodis framför tv:n ikväll. Frågan är om det blir till Downton Abbey eller Så mycket bättre ...