Nu har vi samlat oss i soffan här hemma. Banff, Bisquit och jag i alla fall.

Bisquit jobbat stenhårt på att få vara nära Banffen. Och så här nära är det hon kommer i dagsläget. För nära och Banffen plockar fram högern. Någon måtta på närhet får det väl ändå vara!

Lava har lagt sig under soffan. Han är inte så intresserad av fotboll. 

Hur ska det gå? 
Får Buffon revansch på Ibra? 

Min vackre och kärleksfulle lille Lava! 

I dag har vi varit på ett återbesök hos veterinären på Västerorts Djursjukhus och denna dag fick vi träffa en ögonspecialist – trevliga Michelle. Hon gjorde en ny undersökning av Lavas ögon, och även om de inte är så svullna och rinner lika mycket så är de inte riktigt bra. Sår på båda hornhinnorna. Hon mätte trycket i båda ögonen och hon gav Lava ögondroppar för att vidga pupillerna. Och nu har vi fått en ny medicin och ett nytt återbesök är inbokat i nästa vecka. 

Han är så tålmodig lille hjärtat. Otroligt tillitsfull. Han fick grymt mycket beröm av Michelle. 

Nu får vi bara hålla tummarna för att vi är på rätt spår och att det inte är något allvarligare. 

Liten Röd! 

Älskade Lava!

Så här kommer några bilder på en ljuvlig liten Bisquit. 

Sanningen att säga så finns det många tillfällen då jag föredrar katter framför människor. 

Den ömsesidiga respekten med ett djur, finns alltmer sällan att finna i relation till människor.

Jag har till viss del tappat tron på männskligheten.

Jag är trött och jag är ledsen. 

Jag har diskuterat på Facebook i dag.

Folk som normalt förhoppningsvis är kritiska till vad de läser i tidningarna har i dag sorgligt nog visat att de sväljer allt som media serverar med hull och hår. 

Jag orkar inte gå in på detaljer men jag tänker på pilotstrejken som i tidningarna (även de som normalt är seriösa) beskrivits som en lyxstrejk. Det enda det har talats om är lönen. Från tidningarnas sida. Och från mina antagonisters sida. Jag har gång på gång förklarat att det handlar om så mycket mer. Främst om arbets- och anställningsvillkor. Men alla pratar bara om lönen. Varför väljer folk att endast se det de vill se? Skulle detsamma som händer i flygbranschen drabba folk på deras arbetsplats så skulle jag bra gärna vilja se hur de reagerar.

Uppenbarligen har folk inte heller en aning om hur det går till med en facklig förhandling. Man börjar men en lång lista med krav som efterhand förhandlas om och förhandlas bort. Det kallas förhandlingsutrymme. Man går ut högt, man ger och tar. För att landa i något som båda parter kan enas kring.

Det märks att de flesta som uttalar sig inte har en hum om flygbranschen. Arbetstider, tjänstgöringsscheman, vila, ledighet, semester. Och hur tufft det faktiskt är att jobba i luften. Att piloter kallas för glorifierade busschaufförer och kabinpersonal för överbetald serveringspersonal. Att besättning ombord i första hand finns där för säkerheten ombord tycks många glömma. 

Den dagen du sitter ombord på ett flygplan på väg någonstans och det händer något, så hoppas jag att du har en besättning som är utvilad och orkar klara av att utföra sina primära arbetsuppgifter! Ja just det, att klara av att nödlanda, ta rätt beslut i en pressad situation och se till att du kommer ner och ut med livet i behåll!

Tänk på det nästa gång du sitter på ett flyg! Har besättning haft vila, har underhållet av flygplanet skötts som det ska eller är piloterna rädda för att rapportera fel med risk för att bli av med sina jobb!? Är besättningen utvilad, har de erforderlig utbildning, känner de sig trygga i att kunna påpeka brister och fel i procedurer och tekniska fel på maskinen du sitter i? Eller håller man tyst och skjuter upp problemen med rädsla för repressalier eller rent av att bli av med sitt jobb? Handlar allt om att producera så många timmar i luften som möjligt? Till så lågt pris som möjligt? Får personalen engagera sig fackligt för drägliga arbetsförhållanden? 

Det är faktiskt så att man får vad man betalar för. Och själv skulle jag aldrig sätta foten på ett lågprisbolag.

Valet är ditt.

Och ja, det finns massor av andra grupper i samhället som är underbetalda och har orimliga arbetsvillkor men nu jobbar inte de på SAS. Varför ska en grupp avstå att förhandla sina arbetsvillkor bara för att en annan har det sämre?

Och att semesterresenärer och fotbollsfans har drabbats är också mycket tråkigt. En strejk kommer aldrig lägligt. 

Givetvis har Birkastan ett finger med i spelet när det är dags för Sveriges EM-start i Saint-Denis!

Tjejen i den röda dräkten som bär ut matchbollen heter Sofia och spelar i Djurgården. Och hon bor i Birkastan. Sofia gjorde en strålande insats och såg ut som om hon aldrig gjort något annat.

Heja Sofia! 

Läs mer om Sofias Parisäventyr på Stockholm Direkt.

Världen behöver mer kärlek.

Lava och Banff är bra förebilder.

Livet består för tillfället mest av ögondroppar, immunförsvarshöjande pasta och skyddskrage. Att ha koll på kissen, se till att han mår bra och inte gnuggar sig i ögonen. För ja, eftersom jag är hemma så får han på dagtid stunder utan krage för att kunna putsa pälsen och må bra.

Lava och jag huserar i vardagsrummet. Jag har bäddat i soffan för att kunna hålla koll på honom nattetid. Normalt gillar han ju att sova uppe på garderoben i vårt sovrum, men krage och katthopp är ingen bra kombo. Nu har ju jag normalt ingen bra nattsömn på grund av min värk men visst blir den ytterligare lite knasig när jag vill ha koll på liten Röd. Jag vill helt enkelt att ha ska ha det så bra det bara går. Kalla mig pjoskig men för mig är mina katter oerhört betydelsefulla och då jag ser dem som fullvärdiga familjemedlemmar så ser jag naturligtvis till att ta väl hand om dem. Jag tokälskar dem helt enkelt! 

Bisquit växer så det knakar. Hon trivs jättebra och hon får till och med ligga och sova i sängen samtidigt som Nikita. Och hon är fortfarande vansinnigt söt! 

Nackdelen med en katt med solid mörk päls är att allt damm syns på henne.

Busted!

Hörde att Lava hade åsikter.

Hrmmfft!

Bara för att han är äldre liksom.

Och kille.

Och röd!

Jag är tuffare än somliga tror.

/Bisquit