Dags för veckans besök på KS.
Som vanligt med ögonen på omgivningen.

Dagens promenad bjöd på följande span:

Det blir midsommarfirande på Karolinska i år. 

Associationen till denna!? 
Jag är nyfiken gul, såklart! 
(Om du är för ung: googla på Lena Nyman och Jag är nyfiken gul).

Och dessa stod vid vägkanten och sken som små minisolar.

De där små vackra sakerna att glädjas åt.

Det händer grejer på andra sidan Solnabron. Det byggs för fullt på nya sjukhuset. Spännande tycker jag. Och tydligen blir det enkelrum för hela slanten (om jag minns rätt). Inget mer dela rum med någon som snarkar eller pratar i mobiltelefon hela tiden. Nästan så man längtar efter att bli inlagd. 

Norra länken vid Solnabron. 
Ungefär som livet – lite kaos, ganska stökigt. 
Ibland står det stilla och man kommer ingen vart.
Ibland så tvingas man att söka andra vägar.
Ibland har man inget annat val än att tålmodigt vänta.
Men det finns en plan. Och förr eller senare ordnar det sig.

Lite så, tänker jag.

Försiktigt puttar hon med sin mjuka nos mot min kind.

Hon ligger nära nära på min kudde. Vi delar.

Ett varsamt uppvaknande. En kärleksfull start på dagen.

En klok blick som talar om för mig, att i dag kommer allt gå bra.