Idag fyller vår lilla fröken 3 år!

Blåsigt, relativt kallt och regn.

Nej tack, säger en väderkänslig och öm kropp.

Så det blev Stockholm Maraton från soffan detta år.

Iddes inte stå nere på Odengatan och låta vädret bråka med kroppen.

Bland det första jag fick se då jag slog på tv:n var min vän Annica som servar

löparna nere på Strandvägen. Då blev jag glad! En guldstjärna till alla

funktionärer som hjälper till denna dag!

Även från soffan upplevde jag och katterna loppet på nära håll.

Helikoptern, den där som följer täten, hovrade strax utanför vårt fönster och

katterna undrade vad det var för stökig och högljudd fågel där uppe i luften.

Nu passerar täten alldeles strax Sankt Eriksplan på nytt.

Jag sitter väl förankrad under ett varmt täcke i min soffa men hoppas att

heja-ropen hörs ner till korsning Torsgatan/Odengatan ändå. 

Heja, heja, heja! 

Snart målgång för vinnaren alltså. 
Men sommaren verkar ha givit upp redan på första varvet.