Halloj! Hur är läget? 

Själv har jag det bara bra här hos mina nya människoslavar. Jag har fått tre nya kompisar. Lava, den store röde, var den förste jag lärde känna lite mer. Han tycker precis som jag att det är festligt att leka kurragömma bakom draperiet i hallen. Han gömmer sig, och jag hittar honom. Ibland hoppar han fram så att jag måste göra kullerbyttor för att komma undan!

Nu har jag lärt känna den blåa katten, Banff, lite mer. Först var hon ganska skraj och gömde sig för mig. Men nu kommer vi ganska nära varandra även om hon än så länge är lite tveksam till att lattja. Men jag tycker jättemycket om henne och ska nog charma henne snart. Det är min plan! Hon är ju britt, som jag, så hon påminner lite om mina syskon och mina kattkompisar från mitt uppväxthem. Jag skulle gärna vilja busa med henne.

Nu springer hon i alla fall inte så fort hon ser mig! 

Här planerar jag en charmattack. 

Ibland får jag leta efter mina kompisar.

Ibland kommer de och kikar på mig då de tror att jag ligger och sover. Men jag bara luras lite och sover räv.

Så här ser delar av min nya familj ut! De fyrbenta alltså.

Nikita, den bruna katten, är lite barsk och fräser åt mig ibland. Men det bryr jag mig inte så mycket om. Jag tror hon är jättesnäll, men att hon gillar att vara ifred för det mesta. Jag är ganska övertygad om att hon tycker om mig lite grann. 

Vem gillar inte choklad så säg!?

/Bisquit

Att ta bilder på ett djur med solid mörk päls är en utmaning. Visst kan det bli en och annan hyfsad bild med mobilkameran om man har bra ljus. Men med systemkameran blir det en helt annan sak. Speciellt på ett djur i rörelse. 

Jag har ju mest njutit av nuet med lilla Bisquit och hennes möte med de andra katterna, men visst har det blivit några "riktiga" bilder. 

Ja, det lär väl bli (läs: har redan blivit) en hel del kattbilder framöver. Och så får det bli. 
Jag är helt enkelt en "crazy cat lady". En stolt sådan dessutom. 

Älskar min fyrklöver!

Att banffa har blivit ett uttryck i min familj. 

Att banffa kan betyda att man följer sin människa hack i häl för att kolla vad hen sysslar med. 

Att banffa kan betyda att man sitter nedanför handfatet på lilla toaletten och jamar uppfordrande för att människan ska fatta att man vill tugga ampellijeskott (samma skott som människan försökt gömma i hopp om att det ska hinna gro rötter).

Att banffa kan betyda att man far omkring som en livsfarlig ninja på uppdrag. 

Att banffa kan betyda att man krafsar uppfordrande på filten i soffan för att ens människa ska bygga en koja åt en.

Att banffa kan betyda att ligga tätt intill mattes ben i soffan. Inte på, men väldigt väldigt nära.

Att banffa kan betyda att man knöar ner sig hos Lava för lite tvätt och kel.

På en resa – för snart fyra år sedan – så träffade jag Eta. Det visade sig att vi båda älskar katter. Och passande nog så hade Eta två nykläckta kullar hemma i Stockholm. Efter hemkomst så tog vi oss en titt på kattungarna och resten är historia! Den lilla blåsköldpaddsprickiga britten flyttade till Birkastan. 

I dag fyller denna ljuvliga lilla glädjespridare 4 år. 

Grattis Banff! 

I dag är en speciell dag.

Det är mors dag och jag vill hylla min älskade mamma.

Det är också dagen då Bisquit flyttade hem till oss.
Äntligen, efter snart 12 veckors väntan, är hon här!

En sådan liten sötnos hon är!
Trygg. Tuff.

Hon gjorde sig hemmastadd med en gång. Har ätit, sovit, kissat på pottan och gett Lava svar på tal. Den här lilla damen är tuff!

1365 gram ljuvlig chokladkaka! 

En perfekt mors dag-present.

Ett avsked är alltid smärtsamt. 

Att ta farväl är svårt. 

Jag är ledsen.
Och ännu mer ledsamt är att se andra sörja. Och att inte kunna ställa allt tillrätta igen. 

Bland alla tårar och allt sorgset så fanns i dag musik, värme och kärlek. 

Kära faster – din närvaro kommer alltid att finnas bland all den kärlek du har planterat!

I dag fyller den här "lille" killen 7 år!

Han bodde på Kattstallet i Åkeshov (numer i Vällingby) efter att ha hittats utomhus med sin mamma och sina syskon. Vi gjorde ett besök och blev förälskade i den röde lille grabben. Hans namn var Lava, ett passande namn som han fick behålla då han flyttade hem till oss. 

En charmig, stor men ibland ganska harig kille. Snäll, tillitsfull, intensiv och matglad. 

I dag har han blivit firad med god mat – kyckling och favoritkattmaten. Han har fått godis och kel – lite extra bara för att det är hans dag. Och han har blivit hög på en nyinköpt leksaksråtta. Kattmynta is da shit! 

Love you Lava Boy!


Nu är jag givetvis överlycklig att Lava kom till vår familj, men tänk på att kastrera din katt om den går ute! Och ta ditt ansvar för eventuella kattungar. Klarar du inte av det så ska du helt enkelt inte skaffa katt. Så enkelt är det. 

Grattis världens bästa Calle!

Älskar dig!!!

I dag slog sommaren till rejält.

Kanske bara tillfälligt, så bäst att njuta. 

Det blev lite vatten och vind.

Visserligen bryggsegling, men bara närheten till vatten är som balsam för själen.

På väg hem tog vi en sväng genom ett sommarrusigt Stockholm. Välfyllda uteserveringar,

ett myller av cyklister och ute på Djurgården en flock får under förflyttning.

Varje gång jag ser en vallhund i arbete så blir jag så imponerad.

Och alldeles varm i hjärtat och lite gråtmild. Det är så häftigt!

Sen tog vi den förtrollade tunneln tillbaka mot city.

Det finns få saker som slår ett uppvaknat Stockholm i sol.

Min vackra stad!