"Jag är vilsen" hör jag honom säga med sorgsen röst.

Med undrande blick och med en uppgiven suck frågar han mig om jag kan hjälpa honom. 

Vilken adress han bor på vet han inte. 
Men han berättar att han saknar sin lilla människa och att han känner sig rätt så ensam. 

Han vill hitta hem. 

"Den lilla människan jag bor hos brukar ömsint krama mig och jag saknar de där

varma små armarna runt min hals."

"Jag väntar på elskåpet på Tomtebogatan 21" hälsar den fina nallen i jeansblå hängselbyxor.

Kanske heter han Teddy. Eller Nalle. Eller kanske Lucas.

Hans namn är egentligen inte så viktigt. 
Det som är viktigt är att han hittar hem. 

Grundskolan avklarad för yngste sonen och hans klasskamrater.
Nu väntar nya äventyr.

Stolt mamma lyssnade till sonens gitarrspel i kyrkan, gladdes även åt att han fick ett stipendium i musik

samt höjde sina betyg i flera ämnen. Men mest stolt är jag över att han är en sådan fin person. 

Kära 9B1 – nu önkar jag er alla lycka till!

Framtiden är er!

En varm dag.
Svetten har pärlat sig på överläppen.

Värme är skönt. På ett sätt.
Men om jag inte kan svalka mig med ett bad så blir värmen ganska så jobbig. 
Termostaten i kroppen är paj. Ur funktion. Helt enkelt kass.
Sömnen haltar, kroppen ångar och håret lockar sig. 

Men jag klagar inte. 

För det kunde ha varit värre. 
Om jag hade haft kvar mitt gamla jobb i luften.
Jag säger bara uniform och nylonstrumpor.

Nu snackar vi våtvarmt omslag. 

Så även om tillvaron känns ganska så jäklig just nu så klagar jag inte. 
Jag bara pustar och frustar en aning. 
Och torkar bort de salta dropparna från ansiktet. 
Transiration eller lakrimation ...
Men snart (som tur är) hägrar välgörande, salta bad. 

Kämpa Teresa. Kämpa.

Målet är allt!

Rena rama sommarvärmen i dag. 
For runt om och fixade diverse saker. 
Har avverkat tre malmar under dagen –  Norrmalm, Östermalm och Södermalm.

Framåt kvällen då magen krävde sitt var det ingen i familjen som mäktade något annat än en lättare måltid. 
Tonfisksallad fick bli dagens huvudmål. 
Katterna lyckliga. 
Allra lyckligast var Lava som bodde mellan min mun och gaffeln. 

Halvtaskig mobilbild på födan.

Därefter unnade jag mig ett glas rosébubbel tillsammans med maken. 

I denna ljuva sommartid.