Det är något med färgen vit. 
Denna blandning av ljus av alla färger.

Det kan vara så, att färgen vit är Banffens favorit.

Hon älskar vår vita gran.
Hennes favorittulpaner är vita. 
Och hon är koncentrerat fascinerad av det där vita som just nu faller utanför vårt fönster.

 
Och där, i det vita fönstret, med de vita gardinerna, där poserar hon gärna framför kameran.
Vid den vita pigtittaren, spanar hon in snön som sakta singlar ned och lägger sig som en vit, mjuk matta på marken. Hon spanar även in grannen som vädrar kuddar. En och annan fågel fladdrar förbi och får henne att skälla av upphetsning. 

Fast hennes favoritkompis är röd.
Hennes favoritmänniskas ögon är blå.
Omslagspappret på hennes favoritgodis är rosa.

Hennes favoritleksak är svarta hårsnoddar.

Så egentligen är det nog så att hon helt enkelt inte bryr sig. Om vilken färg saker har.