Arlanda sen eftermiddag. 

Ombordstigning. Bredvid mig satt en kille som inte såg helt bekväm ut. Har man jobbat dryga 20 år i luften så sitter flygvärdinnetakterna i. Frågade honom hur det stod till. Jodå, precis som jag antog så var han flygrädd – en amerikan från Nashville, Tennessee. 

Så jag blev samtalspartner under de två timmarnas flygtid. Vi avhandlade flygplanstyper, Kiruna, Luleå, den kanadensiska nationalparken Banff samt de amerikanska presidentkandidaterna. När vi landade i London fick jag en kram och ett stort tack. 

I taxin på väg från Paddington Station ringde telefonen. Det var från hotellet där vi skulle bo. På grund av maintenance issues fick vi tillbringa första natten på ett annat hotell. Vilket vi senare blev flott kompenserade för.

Väl på plats på Grange Langham Hotel i Fitzrovia, så hade vi nära till vårt favoritställe för frukost och lunch – KIN CAFE på 22 Foley Street. 

London bjöd på regn och sol samt shopping och musik.

Vi hälsade på hos NORDIC POETRY i Boxpark, Shoreditch, där sonen hittade en snygg kamouflage-Bomberjacka. Vi spanade in en massa snygg graffiti och på en bakgata träffade vi en Londonbo som visade sig vara god vän med Ebba Lindsö. 

Vi besökte David Bowie Memorial i Brixton. 

Det blev en sväng till Tate Modern också.

Hela Londonvistelsen präglades av musik. Resan var sonens 18-årspresent.

Ett av favoritställena är FOPP på Shaftesbury Avenue. Ett antal vinyler har fått följa med hem till Stockholm.

Och så den stora höjdpunkten! Anledningen till hela resan.

Den 10:e mars, ett magiskt datum.. Kanadensiska Grimes på O2 Brixton Academy. 

Underbar lokal, perfekt inramning för Grimes elekropop. Hela konserten var magisk! Grimes och hennes dansare bjöd på en energifylld föreställning. Underbart! Jag har lite svårt att beskriva hur bra det var utan att låta klyschig faktiskt. 

Vilken energiboost! Dessutom hade vi trevligt sällskap av våra vänner Anna och Sandra. Alla var lika nöjda kan jag säga.

Tack London! Du levererade, som vanligt! 

Lycka är att få rejälkramas med min numer myndige son.

En sådan där varm och innerlig kram då jag känner att all min kärlek reflekteras på ett sätt som inte riktigt kan beskrivas med ord.

Måhända tåras ögonen lite grann av glädje. Och måhända svider det lite då jag torkar bort en rinnande tår med ett finger som nyligen varit i kontakt med middagens hackade chili.

Samhörigheten.

Stoltheten.

Den gränslösa kärleken. 

Till ett barn. 
Som blivit vuxet.

Klockan 19.04 för 18 år sedan så gjorde han entré! 

Yngste sonen. 

En klok och reflekterande ung man. 

Klokare än de allra flesta jag känner faktiskt. Inklusive mig själv. 

I dag blir han myndig. Mamma är stolt. Och fylld av kärlek till denna fantastiska person.

Grattis Jacob!

Kunde inte låta bli att leka med bilden och dagens rubriker i tidningen. Fast ovanligt fantastisk passar bättre. Exceptionell, skulle jag vilja säga. 

Vi tjuvstartade då 18-åringen skulle firas.

Vietnamesiska sommarrullar stod på önskelistan.Så vietnamesiska sommarrullar fick det bli!

Receptet kommer från Herbivore Stories.

Avokado, morötter, ärtskott, spenat, rödkål och tofu rullat i rispapper. Med såser till. 

HÄR hittar du en video med allt du behöver veta om du blir sugen på att testa själv.

Förutom de två såser som finns i receptet (där jordnötssmör/sweet chili-såsen var min favorit) så gjorde vi en ranchdipp som passar för den som vill ha något lite mildare. 

Födelsedagsbarnet blev supernöjd med middagen och så även gästerna! Det här kommer vi definitivt göra igen. Blir perfekt till sommaren! 

I dag säger jag stort grattis till alla som heter Maria – inklusive mig själv.

Men den allra bästa Marian – den mest värdefulla för mig – är min mormor Maria. Även kallad Maja.

Mormor föddes den 29 februari 1912.

Även om hon inte finns kvar här på jorden rent kroppsligt så finns hon med mig i tanke i

stort sätt varje dag. Hon dyker upp i mina tankar i helt vardagliga situationer och jag

gläds åt alla fina minnen vi delar.

Vi hade ett speciellt förhållande, min mormor och jag. Vi behövde bara titta på varandra så

visste vi vad den andra tänkte. Och mormor var alltid full av finurlighet och bus.

Det ser man på hennes ögon. 

Jag saknar henne vansinnigt. Men hon är alltid med mig.

Jag förnimmer hennes kärlek och varma famn. 

Älskade mormor – grattis på namnsdagen!

Nu blir det lite mattips! 

La upp en bild på Instagram och fick flera förfrågningar om recept. 

I går kväll tillagade vi veganska buffalo wings. Receptet hittade vi hos Jävligt gott! 

(Bra blogg för vegansk och vegetarisk mat)

Lite pyssel och lite kladd men smaskigt gott! 

Inga tjusiga bilder på maten i dag ... Det är fortfarande mobilen som gäller.

Väntar fortfarande på inspiration att ta fram det stora åbäket. 

Alltså! 

Sophies Canelé på Sankt Eriksgatan bakar de mest ljuvliga godsaker. 

Och det är stora ord för att komma från mig. Jag som inte är speciellt förtjust i sötsaker och som är osedvanligt kräsen efter att ha vuxit upp med en morfar som var konditor. Jag är superkräsen. Minst sagt. 

Men, det som Sophie Maillard bakar, på äkta franskt vis, är bara så gudomligt gott! Fina råvaror, perfekt avvägd balans av sötma och vackert som som en saga. Ja, då faller jag pladask! 

Maken var idag och handlade dessa äppelrosor. Perfekta i smak och makalöst vackra att se på. Jo, att äta med ögat är halva nöjet. 

Besök Sophies Canalé – jag lovar att du blir nöjd! 

Vaknar vid sextiden av att Uppsalasonen helt oförberett ärar oss med ett besök. En varm kram och lite snack innan jag somnar om. 

Dagen går i sakta mak. Det är söndag och vi alla är lite trötta och loja. 

Plockar ner tvätt som jag slänger i en hög på sängen med tanke om att ta hand om senare. Prokrastinering.

Kollar på Edward Scissorhands till middagen som består av torsk och ris. 

Även katterna söndagschillar. Tittar in på sängen innan det är dags för nytt brittiskt thrillerdrama på Ettan. 

Där ligger liten Blå och myser i högen av nytvättade kläder.

Meningen med livet. På en söndag. 

.