Är det något jag inte är, så är det badkruka!

Jag badar ofta, jag badar kallt, jag badar varmt, jag badar helst salt och jag badar mestadels under vattenytan.
Men vaddå!? Det gör man väl alltid? Tänker du ...

Jag badar. Och då menar jag hela mig. Ett bad utan att doppa huvudet är inget bad. 
Alltså finner ni mig mestadels simmandes under vattnet. 
Som en fisk, eller säl ... eller val ... 

I vattnet blir min kropp som ny (eller i alla fall inte riktigt lika stel och eländigt ond som annars). Den perfekta motionen. Däremot är jag inte en sådan som ligger och simmar längd efter längd. Det är inte lika skoj. Jag är mer den lekfulla typen. Kanske är det därför som jag har fått två blötdjur till söner.

Jag, i min tur, har ärvt det av mina föräldrar och kanske framför allt från min morfar.

Salta bad i Falsterbo som barn. Och min morfar var inte den som bangade. Så mina sälegenskaper kommer definitivt från morfar Ashton och Falsterbodagarna.

Jag är en sådan som inte gillar att ligga och sola om jag inte har tillgång till bad. Då sitter jag hellre i skuggan. 

Jag kom hem från Mallorca med en liten solbränna. Och två jättestora blåmärken. Simmade jag ända in i kaklet?

Eller var det så att jag knallade rakt in i väggen vid balkongdörren (hmm, skyller på att gardinen hängde i vägen samt att min goda balans är ett minne blott).

Här badar jag helst:

   Havet är favorit nummer ett! Alla gånger! 

  Morgon, middag och kväll. Kallt eller varmt – spelar ingen roll, bara det är salt!

    I år hittade vi denna lilla nybyggda pool. Här låg tidigare en liten tråkig minigolf-bana. Snacka om förbättring! 

   En vuxenpool med lugn och ro (och en och annan säl).

   Favoritsängarna.

  Ni förstår att jag haft det bra va!?

#mallorca #calamesquida #vivahotels

Ibland kanske man vågar sig utanför rummet på hotellet – vilket man naturligtvis gör eftersom det är solen, vattnet och den vackra omgivning man vill åt. Som JAG vill åt i alla fall.

Hotellet är ett lägenhetshotell som ligger på den ena sidan av stranden och sandynerna. På den motsatta sidan ett berg och skogsterräng, ett område som är naturreservat. Det är stilla och lugnt. Förutom hotellet endast ett fåtal privatvillor, en bar och två matbutiker. Tidigare fanns här en mysig restaurant som hette Can Colau. Som tyvärr har tvingats stänga på grund av All Inclusive-konceptet. Jag kan förstå att det är bekvämt att ha ett band runt armen som gör att du kan äta och dricka mest hela tiden, men för mig är inte det att uppleva Mallorca.

Att inte sätta foten utanför hotellet under min vistelse är ingenting för mig (ett speciellt inlägg om vart jag tar vägen då jag vill äta god mat kommer framöver).

Följ med på en rundtur!

   I viken ankrar båtar upp för att övernatta.

   För viken är naturligtvis lika vacker sedd från vattnet som från land.

   Hotellområdet är vackert och en del av poolerna har en fantastisk utsikt. Detta är barnpoolen kvällstid. Då är där tyst och lugnt ...

   Lummigt och grönt, trapporna upp mot receptionen. 

   Stilla. Tyst. Vackert. 
Detta är min plats dit jag "försvinner" ibland. 
En plats som jag förvarar inom mig och återvänder till de dagar då kroppen inte riktigt mäktar med.

   Stranden kvällstid, sedd från hotellsidan. 
Fler strandbilder kommer – både med vacker soluppgång och solnedgång.

   Kvällsbad är populära, framförallt hos mallorkinerna själva.

   Locals!

   Klippan med Selection-poolen/området. 

   Närheten till havet och lugnet.

Två av orsakerna till att jag återvänder till Cala Mesquida. 

Mitt lilla favoritställe på Mallorca ligger på öns nordöstra hörn – i Cala Mesquida!

På hotellet, Viva Cala Mesquida Resort, har vi kamperat vid ett antal tillfällen de senaste 14 åren. 
Lugn, ro och havsnära. Underbart vackert! 

Balkong med havsutsikt är ett måste. 

  Om man som jag är återvändande gäst så får man fint mottagande. Detta år blev det gott i flaska samt brev från självaste hoteldirektörn. Samt ett personligt välkomnande av bästa Zeni!

En bra start på semestern – bubbel i glaset och en fantastiskt vacker utsikt.

   Blomster!

  Samt den underbara sandstranden!

  Första dagen bjöd på dis och lite regn. Men bad blev det trots allt. Blöt blir man ju ändå!

  Fördelen med halvdant väder är att man får vara nästan ensam ...

  Strand i solnedgång.

  Får man nog av stranden kan man titta på sanddynerna och promenaden som byggdes för några år sedan.

  Ett perfekt promenadstråk.

  Givetvis kan man även njuta av de maffiga bergsryggarna som blir extra stiliga i solnedgången.
En plats att må bra på! 

  Och så kan man titta på folk som strosar förbi på strandpromenaden. 
(Kolla noga på denne lille kille som uttrycker sig – högerhanden).

  Dricker man inte Cava på balkongen så kan man avnjuta ett gott Mallorcavin (om du är på Mallorca så måste du bara dricka deras lokalproducerade viner – to die for!!!) samt lite queso, jamón, albondigas y pan.

Aldrig mår jag så bra (kroppsligt) som här i Cala Mesquida.
Sol, sand, salta bad. Värme som gör underverk för en eländig kropp samt tillgången till vatten och bad när det blir varmt och svettigt. Den vackra utsikten och naturen samt god mat och dryck bidrar till det allmänna välbefinnandet. 

Det här är en klar favoritplats! 

Cala Mesquida. Om Teresa själv får bestämma! 

Tillbaka från en underbar vecka på min härliga ö!

Kommer berätta mer framöver men jag är fortfarande i semesterläge, så jag tar det pö om pö ...

Jag börjar med något som står mig varmt om hjärtat: katter!

Har saknat mina egna då jag varit på resa. Ingen som sover på fötterna, ingen som hungrigt piper, ingen som gör mig sällskap på badrummet, ingen som ständigt håller mig sällskap ...

När jag är på resa håller jag naturligtvis koll på katter jag möter. Detta år tycker jag katterna var färre på Mallorca. 
Inte ens på bakgården i Cala Ratjada där de brukar hålla hus fick jag prata med speciellt många fyrbenta.

Men här är bilder på de jag träffade: tillfälligt bekanta.

Vår minsting, Banff, passade på att löpa för första gången under min bortavaro. 
Maken pratar om jamande och skrikande samt en mycket intresserad Lava (jo, han är kastrerad, men ränderna går aldrig ur ...).

Så nu blir det dags för ett besök till veterinären med den unga damen. Eller ska vi skaffa kattungar ..!?

Snart är det min tur. 
Nedräkningen har börjat. 

Som jag har längtat. 
För att inte tala om hur min kropp längtar. 

Det första doppet i havet blir magiskt.

Så står jag åter på Stockholms central.
För tre dagar sedan vinkade jag av yngste sonen som skulle till Bråvallafestivalen. Nu tillbaka på samma spår för att möta upp honom och för att höra hur han haft det. Visst har vi haft kontakt under de dygn han varit borta men endast i form av sms bara för att kolla läget. 

 Som man kan se på stövlarna så har han haft roligt. Lerigt men roligt. Höjdpunkterna har varit Paramore, Green Day och Frank Turner. Allt har varit lugnt och innan jag får höra resten så längtar han efter ett bad och ett vällagat mål mat. 

Och efter rengöringen så tänker jag minsann krama honom lite mer.

  Bild från Glowtimes.

Tror mer på kombinationen Westwood/Virgin ...

   Bild från dn.no

... än dessa från Norweigan.

 sweet stuff