Trevligt sällskap till frukosten i dag. 

Artikel i DN.

Denna låt från 1979 spelades ganska ofta av en, på den tiden, 16-årig tjej. Lika bra i dag. 
Fast frågan är om inte Bryan är ännu stiligare i dag. 

Den observante lägger märke till att jag har en ny toppbild. Samt att jag har ändrat namnet på bloggen.

Tyckte det var dags för en förändring. 

Ibland när det känns tungt så behövs det att det händer något nytt. Även om skillnaden inte är så stor. 
Det är mer känslan. 

Så, välkommen till 113 39!

 

Så här efter valet är det smått förvirrat. 
Vem ska regera med vem, får de något stöd, får de de verktyg de behöver för att kunna jobba vidare. Kan de enas kring hur landet ska drivas och hur ser framtiden ut egentligen!?

Välkommen till min värld!

Med fyra kroniska sjukdomar, där fibromyalgin är den som dominerar mitt liv, så har jag en ständigt pågående polsk riksdags-situation i min kropp.

Precis som alla partier har en ideologi, så har jag min. Det jag vill, vad jag önskar. Det jag kämpar för.
Men så finns det motståndare (oppositionen – oavsett partitillhörighet) som sätter käppar i hjulet, motarbetar och som tycker annorlunda. Hos mig är det det den ständiga värken, tröttheten och oförmågan att kunna lita på kroppen som jobbar mot mig. 

I min kropp bor en besegrad partiledare som ständigt vill avgå. En frustrerad partiledare som inte vet hur hen ska få ihop sin verklighet och framtid, en ledsen och övergiven partiledare som känner sig utanför och inte får vara med. Där bor en partiledare med försämrat minne. Till och med en missnöjd och protesterande partiledare som är rädd och tycker illa om allt mellan himmel och jord dyker upp som gubben i lådan ibland. Framför allt bor där en som kämpar i det tysta. Även om omgivning inte uppfattar detta. Men kampen pågår ständigt, bakom kulisserna.

Och precis som inom politiken så finns det folk som har åsikter, synpunkter, förutfattade meningar och som är oförstående. En del har lösningar på allt – och förstår inte ett dugg.

Som tur är har jag en kunnig och inkännande läkare, en bra och fantastiskt trevlig handläggare på FK och har haft gott stöd från de handläggarna på AF som jag kommit i kontakt med. Jag har en familj som förstår och stöttar och några få nära vänner som finns där för mig när min nyckfulla kropp orkar vara social.

I detta nu är läget något uppgivet samt fullständigt oförutsägbart.

Både för Sverige och för mig.


 

Gjorde i dag ett besök hos optikern som talar om att jag behöver nya glasögon. 
Och eftersom slipningen denna gång blir lite mer avancerad så kommer de att kosta mig ca 6000 kronor. 
Bara för glasen. Till det behövs dessutom ett par bågar, eftersom de gamla är uttjänta. 
Jippee. Precis vad min plånbok behöver nu. 

Kan bara konstatera att det inte går min väg just nu. 
Käcka och småpiffiga hejarop undanbedes – är inte på humör för något sådant och det hjälper inte ett dugg.


Försöker roa mig med att kolla på några finurliga trappor (klicka).

Inte ens det blir speciellt roligt eftersom ögonen inte funkar som de ska. 
Nu blir det minsta möjliga tid framför datorn ett tag framöver.

Kör på slow forward ett tag. Samt pausa ofta.
Och jag kommer blunda med både ögon och öron för att kunna orka trycka på play  när det känns bättre. 

Just nu svämmar det över. 
Med information, åsikter, synpunkter och pekpinnar.

På stan. I tidningar. På tv.
Och på Facebookflödet.
Om vad man ska tycka och tänka. 
Om vad som är rätt och fel.

Men den tydliga tendensen är att det definitivt verkar gå ut på att tala om hur dumma alla andra är.
"Som inte tycker likadant som jag."

Att racka ner på motståndarsidan – de där som har fel.
För min åsikt är den enda rätta, naturligtvis.
Allra tydligast syns det på Facebook där avskyn, föraktet och näst intill hatet lyser igenom.

Vad hände med det här att lyfta fram det som "mitt parti" står för.
Istället för att bara prata skit om andra.

Nu är det min tur att njuta av semester!

Ut mot Arlanda för att hoppa på ett plan till mitt älskade Mallorca.

Insåg redan innan jag steg på flygbussen att jag glömt min solhatt hemma. Funderade starkt på att norpa mitt bussresesällskaps tjusiga Stetson ... 

Semesterresan började med det nästan obligatoriska besöket på Starbucks. 
Undrar om dessa kapsylord inte stämmer även på en del människor ... 

Flygresan gick naturligtvis med detta underbara bolag!!! Pålitligt, säkert och med hög service. Alltid lika trevligt att stiga ombord på Scandinavian! 

Och så här ser min bakgård ut under ett par dagar. Yngste sonen och jag ska njuta av Palma. Katterna är hemma och tar hand om resten av familjen som inte hade möjlighet att följa med. 

Helt utan husdjur blir vi nu inte denna vecka. Vi "lånar" grannhunden Mancha när vi är sugna på lite öronkli. Maken till söt hund får man leta efter. En riktig liten raring!

Nu på morgonen så öppnar jag dörren och stiger ut för att äta min frukost.

Lugn och ro. Dofter. Ljuset. Värmen. Känslan. Jag laddar för en förmiddag med sand mellan tårna. 

It's Mallorca!

Glad midsommar!

Vaknade upp och konstaterade att det är läge att raka mig ...