Sjunker ner i soffan efter dagens nödvändiga göromål. 
Vi blir genast ett. Huvudet värker och jag misstänker att grabbarnas bautaförkylningar har invaderat och tagit över mitt inte så starka immunförsvar.

Livet kunde vara värre men det kunde även vara betydligt bättre. Det är inte säsong. Inte för mig i alla fall.

En liten dipp ner i självömkanträsket och jag önskar att min inre Lilla My tog betydligt större plats än min inre Alfons Åberg: – Jag ska bara ...

Bläddrar igenom tidningarna på nätet för att se vad som händer i världen. 

• Beckham blir lagkamrat med Zlatan (kan han inte hålla sig till att göra kalsongreklam – David alltså).
• Henrik Dorsin har tarmludd i pungen (är det ens möjligt!?).
• Ännu en värlsdcyklist erkänner att han varit dopad under större delan av sin aktiva karriär (nu kan de snart starta ett eget stall alla de där – Team Testosteron). Deras motto:  Cykel – ett fordon som av drivs epo, tillväxthormon, testosteron, insulin, kortison och blodtransfusioner!
• Och så videon med det 3-åriga barnet som blir tvångstatuerat av sin mor (ger dåliga vibbar på alla håll och kanter).

Äsch. Jag går och matar katterna istället. 

Betydligt mer väsentligt.