Här slår man på tv'n för att få sig lite vitt! 
Och så ramlar man nästan baklänges när man inser att hoppbacken i Garmich-Partenkirchen inte är snöbelagd. 
Utan består av två spår som är konstgjort isbelagda. Hur svårt kan det då vara!? Att åka nerför, menar jag.

Har jag missat något, har det alltid varit så här? Inte för att jag tittar på backhoppning dagligdags men visst bestod väl backen av snö förr!? Och inte var väl spåren som rännor? 
Här går det liksom på spår!

När jag sitter om funderar över detta mysterium så slås jag av namnet på tysken som står på tur att hoppa.
Fnissar lite rentav. 

Så där ja, backhoppningen blev med ens lite roligare!

Då jag öppnade kylskåpsdörren, drog sig brysselkålen försiktigt tillbaka. Det var nästan som om de sa: – Ta inte oss, ta något annat! 

Vilket jag givetvis gjorde. Istället greppade jag A-filen. 
En godare start på dagen. 

Inte för att jag inte gillar brysselkål, tvärtom!
Men jag sparar på de gröna goda. Kanske tvingas de fram till middagen. 
Men, schhh, säg inget till de små förskrämda stackarna. Låt dem få leva i tron att de överlevt, åtminstone en liten stund till. 

Nu lämnar vi grönsakerna och beger oss ut i skidspåren istället.
På tv då. 

Både på grund av avsaknaden av snö samt den där eländiga värken i kroppen.

Nu drar vi igång 2014!

Happy new year!