Alltså vilken tur jag har.
Maken gillar att laga mat - och är grymt duktig på det.

Jag som inte har någon vidare aptit, inte är så road av att laga mat men ändå måste äta regelbundet och dessutom tänka på vad jag äter kunde inte vara mer lyckligt lottad.

I dag bjöd han på rostbiff med sallad på smörstekt sparris, kokta morötter och rädisor med pesto gjord på dill, persilja och knipplök.

Gudomligt gott!

Och rostbiffen var perfekt stekt!
Precis sådär rosa som den ska vara.

Det finns inget som är så helande som vatten. 
Närhet till vatten är livsnödvändigt för mig. 

Helst ska det vara salt och badas i ...
Men även Mälaren ger läkning. 

Tänk att lite sand och skvalpande vatten kan göra mig tårögd av lycka. 

I går då vi vår ute och promenerade så var det två unga killar som kom springandes ner över gräsmattan för att ta ett dopp. 

Hösten kan vara grå och dovt mystisk.

Men samtidigt en explosion av underbara färger!