Sitter i soffan och betraktar Banff som lagt beslag på den tomma kartongen. 
Inget konstigt med det, tycker du som är kattägd.

Flashback: året är 1987 – låten och gruppen Living in a box. 

Bra!? Nä, inte speciellt om jag frågar min musikintresserade son – som bara småler.  

– Alla låtar från den tiden låter likadant. Samma trummaskin och samma syntljud ... 

Texten sitter dock. 

"Am I living in a box
 Am I living in a cardboard box"

För er som inte minns: 

Kliver upp ur badet och känner sanden mellan tårna. 

Om jag blundar riktigt hårt så är det svårt att tro att jag befinner mig i vårt badrum. Sanden från kattpottorna är givetvis inte lika finkornig som jag hade önskat, vattnet inte salt och solen värmer inte mitt skinn så här i oktobertid. 

Visst skulle jag önska att golvet vore kliniskt rent, men då hade jag inte kunnat drömma mig bort till vanare breddgrader. Det här med att vara kattägd innebär ständiga fördelar, upplevelser och insikter. 

Men utsikten är det inget fel på! Ett sycke ståtligt badvakt vakar över mig. Hennes förhoppning är att jag ska ta fram en hårsnodd så hon får något att leka med. Och tar inte jag fram en, så klättrar hon själv upp i hyllan för att länsa min necessär ...

Och om du är observant så lägger du märke till den spretiga stegen i fönstret. Jo, du läste rätt. För hos oss får nämligen persiennerna agera klätterställning. Trots att Banff är en lättviktare så är flera av lamellerna numer oåterkalleligt buckliga. Lite som en installation.  

Bjuder även på en #nudie. Det är visst populärt bland kändisarna nu, så varför inte.
Har man kattsand på golvet, klädhögar på tvättmaskinen och sneda persienner så spelar inte mörka ringar under ögonen och papiljotter i håret så stor roll ...

Dessutom är det ju snart Halloween. Det gäller att vara effektiv.