Vaknar tidigt. Bara en och annan katt är vaken.

Funderar över livet. Och på de människor jag mött. Vänner, bekanta och de som passerat förbi.

De där vännerna som betyder allt.
Och de där som jag släppte då jag insåg att det inte var jag som person som var intressant.

Solen går upp.
Livet är här och nu.

Vanligtvis så passerar jag över bron till Solna med buss eller bil. Men i dag, då vädret var strålande och vindarna varma och sköna (tack och lov), så blev det en promenad och jag fick tillfälle att stanna till nedanför den där byggnaden som jag beundrar.

Aula Medica i nya Life Science-området vid Karolinska Univeritetssjukhuset är en byggnad som onekligen drar blickarna till sig. I alla fall mina. Och i dag blev det en bild ur en skön vinkel. 

Efter mitt besök på Karolinska blev det en skön promenad tillbaka hem till Birkastan. Middag på balkongen i sol. Och när jag sitter där och njuter förundras jag över hur få personer som nyttjar sina balkonger på innergårdarna i vårt kvarter. Nästan inte en enda själ syns till trots det vackra vädret.

Och på granngården har flamingosarna anlänt. 
Så nu är sommaren garanterat här.

Man skulle kunna tro att jag älskar att laga mat. Så är inte fallet.

Men jag gillar att äta gott. Och för tillfället är jag ganska så sparsmakad. Alltför få smaker och konsistenser får mig att dregla. Min kropp är överdrivet kräsen och talar gärna om för mig vad som är mindre lyckat att äta. Vilket jag självklart lyssnar på eftersom jag vill må så bra som möjligt, men det hela kräver lite eftertänksamhet. 

I dag samsades maken och jag återigen i köket – över ännu ett recept ur senaste numret av Femina.

Och vi fortsatte på temat vegetariskt. 

Under dagen har det ugnsrostats körsbärstomater i ugnen. På svag värme under lång tid. Resultatet blev en smaksensation, underbart sött! Som om de hade fått mogna i solen någonstans vid Medelhavet.

Därefter gjorde vi en pesto gjord på valnötter, basilika, olivolja, bladpersilja och vitlök. Efter avsmakning så bestämde vi att det saknades lite riven parmesanost för att smaken skulle bli perfekt.

Sedan kom vi till det roliga. Att göra "pasta" av våra inhandlade zucchini. Fram med mandolinen och vara rädd om fingrarna! Sedan väntade ett snabbt, salt bad för vår gröna pasta i kokande vatten. 

Efter det var det dags för zucchinipastan och valnötspeston att dansa en intim och förförisk dans och därefter toppade vi hela härligheten med körsbärstomater fyllda av sötma. Och så fick ett regn av nyriven parmesan falla ner över det rödgröna. 

Och jisses vad gott det blev! En perfekt middag så här på en måndag (som då faktiskt blev en meat free Monday). 

Och i dag kom till och med min vän systemkameran fram. Det var ett tag sedan ...
Jag tror ta mig tusan att det var dagens möte med min nye bekantskap som gav mig en gnutta inspiration! 

Och så receptet, i fall någon skulle vilja testa! Från senaste numret av Femina alltså.

Hej söndag!

Dags att testa ett nytt recept jag såg i senaste numret av Femina. Nämligen pizza på blomkålsbotten.

Maken kokade ihop en grymt god tomatsås och jag tog mig an att göra en deg av blomkål, mozzarella och ägg. I receptet hade de valt att toppa med brysselkål, riven ost och oliver. Vi skippade oliverna och valde paprika i stället. Och så körde vi med "tre formaggi" – riven gouda, riven parmesan och mozzarella i bitar. 

Det blev gott! Men nästa gång testar vi att göra botten något tunnare samt med lite kokosmjöl. För att förhoppningsvis få en något torrare botten. 

Och här kommer receptet – speciellt för dig Åsa: 

Från senaste numret av Femina!

Efter maten blev det lite sött. Nämligen bananglass. I vår familj finns nämligen två glassmonster.

Frusen banan, mandelmjölk samt lite kardemumma och vaniljsocker gick en match med mixern och på några minuter hade vi en smarrig glass. Receptet hämtat från Leilas The Fresh Foodie.

Och kvällen, den avslutades med solregn.
Vackert på något vis!

Avnjuter nationaldagen med ett nytt nummer av favoritmagasinet Kinfolk samt senaste Residence.

I passade färger, dagen till ära.

Som vanligt när jag ska plåta något (om än, som i det här fallet, med mobilkameran) kommer mina linslöss farande! 

Så för att få den där bilden jag vill, krävs lite ansträngning. Det ligger en hel del arbete bakom en enkel bild på några tidningar ... 

Sedan måste man ju undersöka partyhatten också.

Så firar vi i dag!

Fransförängning är inte bara för människor.

Sett på Tomtebogatan i dag.

Blåsigt, relativt kallt och regn.

Nej tack, säger en väderkänslig och öm kropp.

Så det blev Stockholm Maraton från soffan detta år.

Iddes inte stå nere på Odengatan och låta vädret bråka med kroppen.

Bland det första jag fick se då jag slog på tv:n var min vän Annica som servar

löparna nere på Strandvägen. Då blev jag glad! En guldstjärna till alla

funktionärer som hjälper till denna dag!

Även från soffan upplevde jag och katterna loppet på nära håll.

Helikoptern, den där som följer täten, hovrade strax utanför vårt fönster och

katterna undrade vad det var för stökig och högljudd fågel där uppe i luften.

Nu passerar täten alldeles strax Sankt Eriksplan på nytt.

Jag sitter väl förankrad under ett varmt täcke i min soffa men hoppas att

heja-ropen hörs ner till korsning Torsgatan/Odengatan ändå. 

Heja, heja, heja! 

Snart målgång för vinnaren alltså. 
Men sommaren verkar ha givit upp redan på första varvet.

Love for sale!
Kärlek på flaska.

Det började med att jag såg en. Sedan två.

Efter det insåg jag att varenda cykel i Vasastan var iklädd en rosa sadelmössa!

Reklamjippo, såklart.
 

  Spontanlunch på Borgs Bageri.

I morgon ska jag inte springa Stockholm Maraton.