Trots att jag går förbi Vikingagatan 8 nästan varje dag så har jag faktiskt missat att vi fått nya grannar. Tur att jag lusläste Vi i Vasastan ordentligt i morse! 

Tittade in till Ann och Anna på ÄKTA för att hälsa dem välkomna i Birkastan.
Fina klänningar i härliga material och riktigt snygga modeller! 

Kika in på deras vackra hemsida och bekanta er med dem. 

Äkta – varmt välkomna till Birkastan!

Visst händer det mycket spännande i vår fina stadsdel just nu!
Toppen!

Såg denna text hos på en väns Facebook-sida. 
Gjorde en egen bildvariant.

Kärlek.

Det är krig i kväll. 
Sverige mot Österrike.

Ungefär samma krig som här hemma. 
Maken som är sextondels-österrikare vill kolla Idol. 
Jag vill se det svenska herrlandslaget i fotboll. 

Jag vinner tv-duellen. 
Vem vinner matchen?

  Underbart vacker dag! 

I kväll är det after work hos ROLF and friends på Birkagatan 19, klockan 17-20!

20% rabatt på alla kuddar – Nordal, Madam Stoltz, House Doctor och Vanilla Fly!

Varmt välkomna! 

När katten försöker säga mig något.

Dagen började (självklart) i Birkastan. Något annat hade bara varit konstigt. 
Lapplisorna flanerade på Vikingagatan som jag antar är dagens städgata. Fanns en del bilar att lappa.
En sväng ner på Röran bara för att det är så trevligt. 

Därefter bar det av mot Lidingö. Blev förvånad över hur mycket folk det var som var ute och rörde på sig så här i lunchtid. Alla med näsan i sina mobiltelefoner. Väldigt upptagna. 

Hamnade ute på Lidingö långt innan min avtalade tid hos sjukgymnasten. Fick ta en sväng i Lidingö galleria – som tog cirka två minuter att avverka. Mötte Mona från i receptionen på SSTA som var ute på lunch. Promenerade  i alla fall bort till Lidingö Arena och slog mig ner på en bänk nere i entréen. Satt och iakttog ett gäng flyttkillar som släpade möbler. När klockan blev ett tog jag hissen upp till åttonde våningen (Mona var duktig och tog trapporna men jag hann först). 

Strax därinnan upptäckte jag att jag hade glömt plånboken hemma men hade som tur var en hundring i fickan så jag kunde betala för mig. Nästa gång får jag frikort igen (det går snabbt när man springer där ofta).

Satte mig på cykeln och värmde upp med en vacker färgsprakande vy framför mig. Trots att jag tittade på mätaren så har jag redan glömt hur långt jag cyklade men jag stod på i tio minuter i alla fall. Hyfsat starka ben och en envis oxe! Körde sedan ett ganska så hårt pass med min duktiga peppande Margareta. Rätt rörelser, rätta vikter under ett vakande öga. Och jäklar vad skönt det känns efteråt!

Under tidigare rehab så har allt som gjort ont varit förbjudet. Men det finns bra ont och det finns dåligt ont. Hoppas och tror verkligen att detta är rätt väg för mig. 

Nåja, väl i omklädningsrummet så insåg jag att jag att det inte bara var plånboken som blivit kvar hemma utan även necessären. Nåja, handduken fanns med i alla fall. 

Njöt av det vackra höstfärgerna på väg hemåt och på tunnelbanan blev det full underhållning med O sole mio. Aningen för högt och med en gnutta falsksång. Men trots att det var relativt mycket folk på tåget så fick jag sitta och fnissa för mig själv. Tråkmånsar! 

Väl tillbaka i Birka så nätverkades det lite. Ju fler som är med och jobbar för en aktiv stadsdel – desto bättre. 
Och tydligen så går det runt personer och vill växla tusenlappar där baktanken är att lura till sig pengar. 
Så håll ögon och öron öppna!