Legat lågt i dag ...

Äntligen har Jessica Almenäs fått en snygg klänning på sig!!! Denna passar henne pefekt. 

Bra där, stylisten!

Favoriten Oscar Zia fick stanna. 

G U D  S K E  L O V ! !
Han är o u t s t a n d i n g ! 

Maria är ju rolig, men får ju dansa vidare på grund av att hon är den hon är. 
Inte på grund av att hon kan dansa ... Där håller jag faktiskt med Tony Irving, för en gångs skull.

En halt Markoolio charmade, Oscar briljerade, Erik åkte. Maria ...
Sorry. Jag gillar inte. 

Det handlar inte om dans. Det handlar om fans.

Kanske var jag oinspirerad i kväll ...

Så därför får bli en skandinavisk trio: Finland, Island och Norge. 

Och så Sverige förlåt, Schweiz ... Men bara för att den ena killen liknar Jonas på Kaffeverket!   

Och nog artikulerade väl Petra Mede lite mindre i kväll.

Så nu ska väl alla vara nöjda!?

Rädda Nozzan! 

Denna efterlysning sitter på min port i dag! 

Någon som sett Nozzan? 

 

Alltså det här med hund.

Det är verkligen en "icebreaker" (inte för att jag nu direkt behöver någon men ändå) att vara ute med en fyrbent kompis .

På vår promenad i dag så pratade jag med minst fem personer som jag troligen inte annars skulle fått kontakt med – och då har jag inte räknat med de som jag snackade med i hundgården). Men den lille svarte charmören Frodo tilltalar både den ene och den andre. Ett trevligt samtal i ett gathörn, trevliga ord på en trottoar bara så där och uppskattande ord från en herre som gärna ville klappa (hunden, inte mig).

Så dagens tips om du är blyg eller känner dig ensam: skaffa eller låna hund! 

Eller heja på mig och Frodo om du möter oss.
Vi bits inte!

Så här har vi det hemma hos oss: Banff petar ner saker från bordet – jag plockar upp ...

Jag är envis men hon är strå't vassare. 

Tur för henne att hon är så liten och söt! 

Ytterst luddig dag ...

Började dock med ljuvligt lugn då förskolan verkade hålla sig inomhus. 
Inget hysteriskt gråt eller onaturligt höga röster ... 

Jag fick en välbehövlig sovmorgon med en fotkatt och en bröstkatt. 
Sååå ägd! 

Fotkatten låg kvar långt efter att maken gått upp och iväg.
Han, Rackarn den röde, visste att det inte var värt att pusha matte. 

Desto mer pushade han runt middagstid vilket nästan resulterade i både en spisklämd tass och knivskador (ivrig, hungrig diskbänksupphoppande katt och vass knivhantering av kyckling – samt taffliga fibrofingrar – höll på att rimma illa ...).
Jäklar vad rädd jag blev. Adrenalin 2.0 på den! 

Trevligt samtal med en annan Kat(t) hann jag även med. Vilken duktig tjej! 

En inte helt ovanlig onsdag. 
I Birka.