Dagen bjöd bland annat på en promenad till Kungsholmen. För här i Vasastan har vi inget Scandinavian Photo.
Jag måste bara berömma personalen på detta fantastiska ställe! De är alltid så otroligt hjälpsamma när jag kommer dit och ingen fråga är för dum eller obetydlig. Kan hundraprocentigt rekommendera butiken om du ska handla ny kamera eller fotoprylar.

Fem            av fem möjliga! 

I dag blir det det vackra vädret till trots en massa svartvita bilder.

  Över bron, på andra sidan.

  Med tunga steg.

  Stor fågel.

  Vacker form i hörnet av S:t Eriksgatan/Hantverkargatan.

  Ensam ...

  Vattenväg.

  Close up,

  Home sweet home!

Man vet att man nästan är hemma då allt blir i färg igen.

Man kan inte direkt påstå att jag har gröna fingrar ...

Därför ser mina margueriter numer så här ledsna ut ... 

  

Det är både roligare och finare med levande prydnader i fönstret.
Varför inte en röd? En som påminner mig om när han behöver utfodras. Går inte att missa liksom. 

Ute på vår gård är det inte heller så himla muntert. Snacka om asfaltsöken. Men betoning på både asfalt o c h öken ... Man skulle nästan kunna tro att det är jag som är ansvarig för rabatterna. 

Om man höjer blicken så finns det lite grönt (öh, svartvitt ...) att titta på. Äppelträdet som med nöd och näppe har överlevt.
Och så den gudomliga doften från granngårdens falska fläder. Hela gården luktar just nu som om ett gäng med okastrerade hankatter har pinkat in revir. Finns behagligare dofter så här sommartid när man har fönstren öppna dygnet runt. Och då är jag ändå kattvän ...

Att sjunka ner i det varma vattnet. 
Med en bra bok i handen. 
Njuta av ensamheten en stund. 

Det kan man nog göra om man inte är kattägd.

Är man kattägd så har man troligtvis en kompis som balanserar djärvt på badkarskanten.
En kompis som blöter tassarna och därefter skvätter vattendroppar vida omkring sig. Gärna i boken man försöker läsa.
En kompis som som försöker dricka upp badvattnet. Fastän det står en skål med fräscht, nyupptappat vatten på golvet.

En kompis som sedan ligger utslagen på badrumsmattan och bara väntar på att man ska stiga upp.

Som blir skraj och springer iväg då det sista vattnet med ett slurpande ljud rinner ut genom avloppet. 

Som kattägd är man aldrig ensam.

Tänkt att jag fortfarande har förmågan att skrämma mina tonårsbarn ...

Alltid lika roligt att färga ögonbrynen! 

Äter middag på balkongen ikväll.
Det är tyst.

Känns som vi är ensamma kvar i stan.
Tyst. Lugnt. Skönt.

Och förresten så har förskolan stängt för sommaren från och med i dag.

Jippie!!!