Sonen gick ut. 
Och kom hem fyra timmar senare – med den här.

Om tre timmar åker plasten av. Då kan jag visa mer. 

Vill man äta riktigt gott, ja då ska man besöka min absoluta favoritrestaurang Es Coll d'Os i Cala Ratjada. 

Den ligger som en dold pärla mitt i byn. Inte helt lätt att upptäcka om man vandrar runt på gatorna bland alla turistfällor. 

Det är tredje året i rad som jag besöker denna familjerestaurang som serverar mat som är gudomlig!

Här jobbar Joan Ignasi. Och hans föräldrar. Hans bror har tagit ett års ledighet för att jobba på en restaurang i Palma, Urbà. Maten på Es Coll d'Os produceras lokalt och mycket av det som serveras kommer från hans föräldrars finca. 

Välkomna till Es Coll d'Os!

Vi brukar komma relativt tidigt (20-tiden). Det är vi ensamma om ...

Under vinrankorna tas vi hand om väl. Serveras det godaste av det goda! Både i fast och flytande form.

   
Det är alltid lika svårt att välja ... så därför blir det fler besök under vistelsen. Så att man hinner smaka det mesta. 

I år smakade vi på oxfilén med jordgubbssås som är en favorit sen tidigare besök. Lammet är även den en höjdare, samt anka med sobrasada. Nytt för i år var den underbara fläskfilén med senapssås! 
Favoriten bland alla de goda efterrätterna (jag som inte ens är en efterrättstyp) är Mallorca milk! Den måste jag bara fråga Joan Ignasi om jag kan få receptet på. 

Till förrätt åt vi grillade räkor! Kan vara de godaste jag någonsin ätit. 

Perfekt oxfilé! 

Joan Ignasi.

El chefe! 

 
Om du befinner dig på Mallorca tycker jag du ska göra ett besök på detta fantastiska ställe. Jag lovar att du inte kommer bli besviken! Bara mätt och belåten. 

Om jag skulle bli ombedd att rekommendera en rätt ... så skulle jag ha svårt att välja, men ankan är fantastisk. Och lammet. Och fisken. Så svaret skulle bli – a l l t ! Precis allt. 

Gracias y hasta el próximo! 

Läs mer HÄR!!!

Bänka er framför tv'n i kväll klockan 21.45

I mars 2012 träffade jag skådespelerskan Malin Persson. Läs mer här!
Vi pratade om framtiden och nu har ni chansen att se henne i kvällens novellfilm på SVT2. 

Jungfrufärd!

  Skärpdump från SVT.

I går var det en alldeles strålande sommardag. Och kväll.

Vi träffades hemma hos våra vänner Sonny och Mirela för att prata sommar, surfing och semester.

Vi skålade i rumänskt vin. Gott!

Åt färgglad mat.

Och grillat!

Kvällen var lugn och fin ända fram till klockan20.23. 
Då hördes ett dovt väsande och himlen ovanför oss blev mörk. Då våra blickar vändes upp mot himlen var den alldeles blå. Inte himmelsblå, utan Atlas Copco-blå. 

Den stora ballongen smekte takåsarna och utstötte Sir Väs-ljud, gång på gång. Vi kastade oss ut gatan och det var första då jag hann ta den första bilden. Tyvärr bjuder jag bara på mobilbilder för min systemkamera hade jag för en gångs skull lämnat hemma (typiskt) ... Inte visste jag att kvällen skulle bli så dramatisk.

Den blåa fortsatte på oförskämt låg höjd.

Och det såg ut som om den landade i slutet av Tomtebogatan.

Sedan kom nästa.

Även den alldeles för lågt.

Fast folket i ballongkorgen vinkade glatt och såg nöjda ut.

Den blå klarade sig och lyckades få höjd igen. Och seglade bort över Solna.

De två röda däremot fick landa i Karlberg (foto Mirela Borndalen).

Mitt på grusgården framför slottet! Vilken avslutning på kvällen. (foto Mirela Borndalen)

Där tog den slut kvällen – för ballongfararna alltså. Inte för oss på gården. 
För kvällen var ljum och tyst. Och vinet alltjämt svatl i glasen. 

Jag undrar om ballongerna var en indikation på hur det kommer gå i valet nästa år? Det blå teamet såg ut att vara nere för räkning med tog höjd och fortsatte sin färd medan de röda tvingades ner, besegrade. Vem vet, kanske ett nytt sätt att spå framtiden – ballonger är den nya bläckfisken!?

Som sagt, Cala Mesquida är lugn och stillhet. 
Där finns inte så mycket att göra förutom att sola, bada, njuta och ta det lugnt. 

Vill man roa sig lite mer så tar man enkelt bussen in till Cala Ratjada som ligger cirka 10 minuter bort. 
Här finns fler butiker, restauranger och turister. På gott och ont. 
Det gäller att sålla ut guldkornen bland krimskramset. Och krimskrams finns det gott om.

 
Jag föredrar att gå på de små sidogatorna för att få en bild av det "riktiga" Cala Ratjada. Där, där det är lite lugnare, lite vackrare och mer genuint. 

   
Där, där turisterna inte överröstar det ursprungliga och där man skymtar det äkta Mallorca.
Tyvärr märks det att den spanska ekonomin går på knäna. Och tyvärr är det oftast det mest genuina som försvinner och det kommersiella krimskramset som överlever, i olika former.
"Finns det svenskt kaffe på hotellet".

 
Turist, ja visst ...

  Mallorkinskt utedass.

    
Det allra bästa stället inne i Cala Ratjada är detta! En riktig guldtacka. 

Men det är så bra att det kommer få ett alldeles eget inlägg. 

Kanske imorgon! 

Är det något jag inte är, så är det badkruka!

Jag badar ofta, jag badar kallt, jag badar varmt, jag badar helst salt och jag badar mestadels under vattenytan.
Men vaddå!? Det gör man väl alltid? Tänker du ...

Jag badar. Och då menar jag hela mig. Ett bad utan att doppa huvudet är inget bad. 
Alltså finner ni mig mestadels simmandes under vattnet. 
Som en fisk, eller säl ... eller val ... 

I vattnet blir min kropp som ny (eller i alla fall inte riktigt lika stel och eländigt ond som annars). Den perfekta motionen. Däremot är jag inte en sådan som ligger och simmar längd efter längd. Det är inte lika skoj. Jag är mer den lekfulla typen. Kanske är det därför som jag har fått två blötdjur till söner.

Jag, i min tur, har ärvt det av mina föräldrar och kanske framför allt från min morfar.

Salta bad i Falsterbo som barn. Och min morfar var inte den som bangade. Så mina sälegenskaper kommer definitivt från morfar Ashton och Falsterbodagarna.

Jag är en sådan som inte gillar att ligga och sola om jag inte har tillgång till bad. Då sitter jag hellre i skuggan. 

Jag kom hem från Mallorca med en liten solbränna. Och två jättestora blåmärken. Simmade jag ända in i kaklet?

Eller var det så att jag knallade rakt in i väggen vid balkongdörren (hmm, skyller på att gardinen hängde i vägen samt att min goda balans är ett minne blott).

Här badar jag helst:

   Havet är favorit nummer ett! Alla gånger! 

  Morgon, middag och kväll. Kallt eller varmt – spelar ingen roll, bara det är salt!

    I år hittade vi denna lilla nybyggda pool. Här låg tidigare en liten tråkig minigolf-bana. Snacka om förbättring! 

   En vuxenpool med lugn och ro (och en och annan säl).

   Favoritsängarna.

  Ni förstår att jag haft det bra va!?

#mallorca #calamesquida #vivahotels

Ibland kanske man vågar sig utanför rummet på hotellet – vilket man naturligtvis gör eftersom det är solen, vattnet och den vackra omgivning man vill åt. Som JAG vill åt i alla fall.

Hotellet är ett lägenhetshotell som ligger på den ena sidan av stranden och sandynerna. På den motsatta sidan ett berg och skogsterräng, ett område som är naturreservat. Det är stilla och lugnt. Förutom hotellet endast ett fåtal privatvillor, en bar och två matbutiker. Tidigare fanns här en mysig restaurant som hette Can Colau. Som tyvärr har tvingats stänga på grund av All Inclusive-konceptet. Jag kan förstå att det är bekvämt att ha ett band runt armen som gör att du kan äta och dricka mest hela tiden, men för mig är inte det att uppleva Mallorca.

Att inte sätta foten utanför hotellet under min vistelse är ingenting för mig (ett speciellt inlägg om vart jag tar vägen då jag vill äta god mat kommer framöver).

Följ med på en rundtur!

   I viken ankrar båtar upp för att övernatta.

   För viken är naturligtvis lika vacker sedd från vattnet som från land.

   Hotellområdet är vackert och en del av poolerna har en fantastisk utsikt. Detta är barnpoolen kvällstid. Då är där tyst och lugnt ...

   Lummigt och grönt, trapporna upp mot receptionen. 

   Stilla. Tyst. Vackert. 
Detta är min plats dit jag "försvinner" ibland. 
En plats som jag förvarar inom mig och återvänder till de dagar då kroppen inte riktigt mäktar med.

   Stranden kvällstid, sedd från hotellsidan. 
Fler strandbilder kommer – både med vacker soluppgång och solnedgång.

   Kvällsbad är populära, framförallt hos mallorkinerna själva.

   Locals!

   Klippan med Selection-poolen/området. 

   Närheten till havet och lugnet.

Två av orsakerna till att jag återvänder till Cala Mesquida.