Vart tog de vägen – de där som var mina idoler på 70-talet och som jag faktiskt mötte i verkligheten. 

Jag var friidrottstjej. Tränade och tävlade för Westermalms IF, hemmaplan Krillan. 
En hyfsat god sprinter och längdhoppare. 

Hängde en hel del på Stockholms Stadion. Kollade tävlingar och jagade autografer. 

Men som sagt – vad hände sen?

Det var den amerikanske höjdhopparen Dwight Stones. Samma leende!

Den polske höjdhopparen Jacek Wzola. Samma frisyr!

Och min absolute favorit, medeldistanslöparen John Walker från Nya Zeeland.

Herregud vad snygg har var, och sprang som en sådan också! 

Stockholm Stadion kommer alltid att ha en speciell plats i mitt friidrottshjärta. 
För det var där jag överräckte en egenplockad blombukett till John efter hans världsrekordförsök på 1500 meter. 
Världsrekordet missade han, men mina blommor fick han. 

I morgon kommer varken Stones, Wzola eller John Walker till Stockholms Stadion – men jag kommer att vara där! 
För i morgon är det dags för DN-galan och jag har två biljetter. 

Samtliga bilder i detta inlägg är lånade från nätet.