Måndagsmat. Blev en Cajsa Warg: sådant som fanns för hand. 

Det blev lite kyckling och bladspenat från frysen.
Smetana från kylen.
Spaghetti (glutenfri såklart) från skafferiet.
Vitlök från grönsakshyllan.
Salt, svartpeppar, oregano och dragon från kryddhyllan.

Och en näve tärnad tomat från gårdagens middag.
Och så lite nyriven parmesan ovanpå det.

En helt okey måndagsmiddag.

Och dessförinnan dammsög maken sovrummet och vi bäddade rent. Vilket resulterade i två ockupanter.

Katter fullständigt ÄLSKAR renbäddade sängar!

Återstår att se om man har någonstans att sova när det är dags ...

Man skulle kunna tro att jag älskar att laga mat. Så är inte fallet.

Men jag gillar att äta gott. Och för tillfället är jag ganska så sparsmakad. Alltför få smaker och konsistenser får mig att dregla. Min kropp är överdrivet kräsen och talar gärna om för mig vad som är mindre lyckat att äta. Vilket jag självklart lyssnar på eftersom jag vill må så bra som möjligt, men det hela kräver lite eftertänksamhet. 

I dag samsades maken och jag återigen i köket – över ännu ett recept ur senaste numret av Femina.

Och vi fortsatte på temat vegetariskt. 

Under dagen har det ugnsrostats körsbärstomater i ugnen. På svag värme under lång tid. Resultatet blev en smaksensation, underbart sött! Som om de hade fått mogna i solen någonstans vid Medelhavet.

Därefter gjorde vi en pesto gjord på valnötter, basilika, olivolja, bladpersilja och vitlök. Efter avsmakning så bestämde vi att det saknades lite riven parmesanost för att smaken skulle bli perfekt.

Sedan kom vi till det roliga. Att göra "pasta" av våra inhandlade zucchini. Fram med mandolinen och vara rädd om fingrarna! Sedan väntade ett snabbt, salt bad för vår gröna pasta i kokande vatten. 

Efter det var det dags för zucchinipastan och valnötspeston att dansa en intim och förförisk dans och därefter toppade vi hela härligheten med körsbärstomater fyllda av sötma. Och så fick ett regn av nyriven parmesan falla ner över det rödgröna. 

Och jisses vad gott det blev! En perfekt middag så här på en måndag (som då faktiskt blev en meat free Monday). 

Och i dag kom till och med min vän systemkameran fram. Det var ett tag sedan ...
Jag tror ta mig tusan att det var dagens möte med min nye bekantskap som gav mig en gnutta inspiration! 

Och så receptet, i fall någon skulle vilja testa! Från senaste numret av Femina alltså.

Hej söndag!

Dags att testa ett nytt recept jag såg i senaste numret av Femina. Nämligen pizza på blomkålsbotten.

Maken kokade ihop en grymt god tomatsås och jag tog mig an att göra en deg av blomkål, mozzarella och ägg. I receptet hade de valt att toppa med brysselkål, riven ost och oliver. Vi skippade oliverna och valde paprika i stället. Och så körde vi med "tre formaggi" – riven gouda, riven parmesan och mozzarella i bitar. 

Det blev gott! Men nästa gång testar vi att göra botten något tunnare samt med lite kokosmjöl. För att förhoppningsvis få en något torrare botten. 

Och här kommer receptet – speciellt för dig Åsa: 

Från senaste numret av Femina!

Efter maten blev det lite sött. Nämligen bananglass. I vår familj finns nämligen två glassmonster.

Frusen banan, mandelmjölk samt lite kardemumma och vaniljsocker gick en match med mixern och på några minuter hade vi en smarrig glass. Receptet hämtat från Leilas The Fresh Foodie.

Och kvällen, den avslutades med solregn.
Vackert på något vis!

Vilket väder! Som gjort för en skön promenad. 
Började med ett kärt möte på Birkagatan. En glad Frodo pussade bort den lilla make up som jag för dagen satt på mig. Frodo är min svarta pudelprins!  

Mot Odenplan. Testade en Avo Shake med avokado och banan på nyöppnade Joe & the juice.

God. Men kanske inte riktigt värd sina 46:-

Satt en stund i solen i Vasaparken och fick agera bollkalle till de fotbollsspelande elverna. Det var ett tag sedan jag kickade boll men passningarna var välplacerade om jag får säga det själv! 

Backen mot Odengatan sprakade som ett blågrönt hav. Så där så att jag hade lust att bara lägga mig ner och drömma. 

Hade med mig tre böcker hem som jag hoppas ska ge lite matinspiration framöver. Inhandlade på min favoritbokhandel, Akademibokhandeln, vid Odenplan. Hade ett härligt samtal om de fysiska böckernas överlägsenhet. Personalen där är fantastiskt trevliga.

Förra veckans tulpaner står fortfarande lika vackra i fönstret, men då jag kikade in hos Tarjas Blommor var jag bara tvumgen att köpa en bukett till. Långa ståtliga tulpaner som vuxit i kalljord. Det får bli bilder på dem när de slagit ut lite mer. De är som runda bollar med blomblad i flera lager som påminner en hel del om pioner. Tycker mycket om pioner också men tyvärr är de giftiga för mina fyrbenta familjemedlemmar, så dem får jag stå över. 

Solig söndag. Som gjord för att dra söderut! 

Jag har en hemlig crush på Söder och dess härliga folkliv. 

Tänk, jag som alltid varit min stadsdel grymt trogen. Helt plötsligt så känns området i andra änden av busslinjerna 3 och 4 så mycket roligare. 

I dag besökte vi Goodstore på Skånegatan. Shoppade loss på en kasse ekologiska, veganska och glutenfria alternativ. Vi har ingen Goodstore i Vasastan! Det skulle jag vilja ha. Hoppas samtalet i butiken ger frukt framöver! 

Kikade in på Grandpa på Södermannagatan. Tumme upp! Mysfaktorn är hög i kvarteren runt omkring.

Sen lunch intogs på Falafelbaren på Hornsgatan. Grymt gott! Hit kommer jag definitivt tillbaka. Snart.

Och Bysistorget badade i sol och rosa körsbärsblomster. Magiskt vackert! 

I dag kunde jag faktiskt, för första gången, ångra en aning att vi tackade nej till det där lägenhetsbytet för femton år sedan ... 

Nåja,nu bjöd ju även Vasastan på något gott i dag, nämligen utförsäljning av HOPE nere på Gävlegatan. En skön stickad bomullströja fick följa med hem. Kommer bli en året runt-favorit.

I min familj så fyller vi alla år på våren.
Därför brukar vi ibland samla ihop ett par födelsedagar då vi firar. För annars skulle vi inte göra annat än att kalasa stup i kvarten. 

I går var en sådan dag. Då firade vi bland annat min fina pappa som är världens sötaste och snällaste! 

Vi testade att göra en för oss ny maträtt. En grekisk köttfärspaj med smak av Grekland. Oliver och fetaost gav tonen och så blandade vi upp med grönsaker. Filodegen var både rolig och utmanande att jobba med. Då vi lade ut den lite för tidigt, så hann den torka lite i kanterna vilket gjorde att det blev lite smulkaos över hela golvet. Dessutom glömde vi att lägga in den rivna osten i rullen men det löste vi på ett kreativt sätt och la den helt sonika ovanpå filorullen istället. Och det blev hur bra som helst! Den snyggt rullade på bilden ovan är en före gräddningsbild på den vegetariska som blev lite snyggare då vi hunnit öva lite.

Till detta en myntasås gjord på yoghurt och en supersmaskig sallad med sparris, avokado, tomater och pumpakärnor. Alla blev mätta och belåtna. 

 
skärmdump från COOP's MER SMAK

Och eftersom jag fått förfrågan på Instagram om hur man tillagar rullen så finns receptet på sidan 18 i Coop's tidning MER SMAK (klicka på länken för recept).

Vi gjorde ju även en vegetarisk variant där vi bytte ut köttfärsen till quornfärs, fetaosten till Astrid och Apornas Cheezly med cheddarsmak och den rivna osten med soja-mozzarella från Tofutti.

Tokälskar min familj!! 

Förra året då jag fyllde lika många år som det tydligen finns nyanser av färgen grå fick jag en present.
En present svart som synden.

I går lördag, sen eftermiddag , var det så dags för en guidad smakupplevelse. Jag och min vän Fia började med att tugga på en bit rot. Därefter blev det sött och salt som följdes av diverse smakvarianter som bara för några år sedan ansågs otänkbara. Det handlar naurligtvis om lakrits.

Lakrits: godiset man antingen hatar eller älskar. Själv så tillhör jag den senare kategorien. Och ju saltare, desto godare. Lakritsen är ju från början känd för sina medicinska egenskaper och användes både mot magåkommor såväl som smakförbättrare (tänk hostmedicin à la sjuttiotal). I dag har lakritsen galant tagit steget in i finrummet och förekommer i alla möjliga fantastiska smakkombinationer. Hallon/lakrits är min favorit. Eller Lakritsfabrikens salta lakritsstänger med mörk choklad och havssalt, så nära perfektion man kan komma.

På Choklad och Lakrits på Sankt Eriksgatan berättade Tuija Räsänen i går allt vi lakritsfantaster behöver veta om denna underbara rot. Tuija är även den som ansvarar och arragerar den otroligt populära Lakritsfestivalen som förra året hade nära 10 000 besökare.

Så många personer kan inte ha fel, lakrits är helt klart det nya svarta!

Tack Fia för en fin present samt för det perfekta sällskapet!
In salty liquorice we unite!

God mat i bästa sällskapet. 

Påskris, mammas sill, ägg – såklart, jordgubbsmarängtårta och tusen vackra saker!

När stunden är allt och varje andetag är en njutning och ett minne att spara ...